Lifestyle by Mary

Är det bara jag, eller är folk i allmänhet väldigt irriterade just nu!? Den senaste tiden har jag stött på detta fenomen i en massa olika sammanhang. En mamma som skriker till sin son (så halva gatan hör) att han ska ta på sig täckbyxorna för att det är bråttom, och när han blir ledsen och frågar ”varför” får han det alltför trevliga svaret ”för att jag säger det!!”. Folk som skäller ut andra efter noter (se sista delen av bloggen), öser ur sig i sammanhanget aningen onödiga spydigheter, tålamod som tryter, bilar som tuuuu-uuu-uutar, dispyter och sura miner till höger och vänster, folk som stångas för att ha rätt tills tårarna kommer. Och sist men inte minst den fina skylten jag såg vid grannhuset under dagens promenad, ”vi vill inte ha hundbajs på vår gård”. Sen satt det en genomskinlig påse med flera frusna korvar (jo bajs-korvar) i, hängt på den. Så om personen i fråga ville väcka uppmärksamhet, vara extra tydlig med vad hundbajs är eller om det var någon annan som gjort det för att irritera, det vet jag inte. Men irriterade människor det verkar det vara gott om.

Funderade lite på vad sånt kan bero på och om det rent vetenskapligt skulle gå att förklara/bevisa att det är så. Jag kom fram till en hel del bidragande faktorer. Som att det är en tung period nu, såhär mitt i vintern då sommaren känns oändligt långt borta, med mörker snö och allt vad det innebär. Att många känner hopplösheten efter denna tunga period, att de lider av solbrist och därmed D-vitaminbrist och därmed känner sig deprimerade och trötta. Att julen sugit musten ur dem, och även plåboken, vilket skapar irritation. Att många traditionsenligt försöker gå ner i vikt, hetsen inför sommaren exempelvis då de ska vara sitt snyggaste jag. Eller för att de ser det nya året som en ny början och får ny motivation. Eller för att de haft det som nyårslöfte. Eller nyårslöftet att sluta röka/snusa/äta socker, dvs. att de lider av abstinens av olika slag. Eller att det tar hårt på dem med alla livsförändringar (ofta för snabba/stora på en gång) och kanske har de till och med redan "misslyckats" så de känner ilska för det.

Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst med en massa olika exempel på teorier… Men det jag retar mig mest på är alla dessa som verkar gå omkring i en tunnel där de bara ser sin egen värld. Och har någon sorts inneboende behov av att hävda sig själv, att dom vet bäst, kan bäst etc. Och därmed inte har någon som helst förståelse/medkänsla för andra. De kör istället bara över allt som kommer i deras väg. Bulldozerbeteende helt enkelt. Sånt gillas inte hos mig. Usch! Och DÄRFÖR känner även jag mig irriterad i dessa dagar. Fast eftersom jag nu såhär 26 år in på livet vet att sådana personer inte är värda den minsta lilla slösade energin så tänker jag istället för att bry mig, sätta upp ytterligare en tjock plåt på min skyddande vägg mot sådant. Och jag vill också påminna dig om att inte låta sådana människor ta energi från dig eller överhuvudtaget göra dig illa på något sätt. Släpp det rakt ut i tomma intet och tänk istället på alla fina ord/upplevelser ”du” varit med om den senaste tiden. Sånt som förtjänar att finnas i dina tankar.     

Ett annat exempel på denna förbenade ilska och irritation är den här ”Elisabeth Högberg har fått sparken från Förkväll/Tv4”-grejen. Kan då vara alla rykten om vad det påståddes bero på. Men hursomhelst kan jag bara inte förstå att det ska vara så sjukt svårt (apropå bulldozerbeteende) att behandla en människa med respekt. Såg denna intervjun just där hon själv uttalar sig om saken, och de elaka programledarna går på mot den stackars redan "utsatta" människan. Men som hon ger dom svar på tal! Alla jäkla stora produktionsbolag och företag som driver på mot framgång och struntar i vad som står i deras väg. Sånt finns det för mycket av tyvärr. Det var samma sak när jag och en massa andra, och en massa andra innan oss slutade på Max, skitigt framgångsbeteende. Fy! Och världens elakaste bulldozerchef hade vi som alla var rädd för, men turligt nog fick hon sparken, av rätt anledning. De lyckades nästan bryta ner den unga tjej jag var eftersom jag inte visste mina rättigheter, vilket dom utnyttjade. Det finns inte ord att förklara hur fel det är.

Men, tillbaka till en människa som jobbat så länge inom TV (sitt yrke) som man tycker ändå ska behandlas bättre. Och jag som annars tycker att Carolina Gynning (som ev. tagit Elisabeths plats i ”Förkväll”) är cool, sjönk så otroligt mycket i mina ögon när jag kollade på programmet en del igår. Ytligt och blåst! Inte för att jag är någon anhängare av ”Förkväll” men jag tycker att människor och äldre i synnerhet ska behandlas med respekt och inte pekas ut för att dom är sig själva. Ingen ska någonsin i SVERIGE behöva bli utskälld efter noter för att den säger sin mening. Man ska inte behöva knipa igen och se på medan saker sker runt omkring en som man tycker är fel och inte kan stå för. Dessutom tycker jag att hon är skitsöt med sitt mormorsutseende och det är nog många medelålders/äldre som hellre ser henne i rutan än tjejgänget nr. 1. En i varje ålder är väl klockrent.

Jag kan bara inte förstå vad man tjänar på att vara elak mot andra, framförallt på sitt jobb?? Nej, med kärlek, respekt och medmänsklighet kommer man längre.


Well, det var min debatt för idag! Ha det!

Åh, vilken skön dag det här har varit.

Vi tog världens sovmorgon i morse eftersom vi äntligen var lediga båda två och J hade massa sömn att ta igen och jag ska jobba natt inatt. Sedan blev det låång-frukost (lunch) med grahams- och kardemummascones och en god kopp Änglate.

En stund senare gav vi oss ut på en långpromenad med S:et i det underbara solskenet. Vi gick en ny väg vi aldrig gått förr, bland kolonilotter, slingrande gångar i skogen/bergssluttningen och hamnade tillslut på en höjd med otrolig utsikt mot Södermalm. Eftersom solen låg på så fint på Söder beslöt vi oss för att leta en väg över dit, under alla broar (lite läskigt). Och hips vips var vi på den fina gångvägen som jag tror går runt hela Södermalm. Även där är det massa kolonilotter och väldigt mysigt. Och hips vips igen så hade vi gått så långt att det inte var någon idé att vända om utan var lika bra att ta nästa bro över vattnet igen. Så det blev ganska långt, ca två och en halv timme var vi ute innan vi var hemm igen. Stackars lilla S hade bara ett mål i sikte där på slutet och pinnade på som en limpa på hjul. ;) Men otroligt härligt var det!

När vi sedan kom hem igen gjorde vi varm choklad, så J fick värma sig lite. Han är ju som nalta frusen av sig, stackars liten. ;)

Lite otaktiskt av mig dock eftersom det finns risk för spring hela natten också, så man får se hur mör man är i benen imorgonbitti. :S Men skit samma för det var så skönt! :)


Ne, nu måste jag förbereda mig för worket, får la höras nån annan dag. 

  

Shit, jag har verkligen aldrig tid att blogga... Det är jobb hit och dit, vardagsbestyr, hundbestyr, lägenhetsletande och ta vara på tiden och hitta på roliga saker då man väl kan. Idag har jag till exempel storstädat hela lägenheten, eftersom vi igår fick veta att det nu börjar bränna lite med vårat boende. J:s kusin ska nämligen ta hit en mäklare för värdering imorgon. Fast jag vet inte om hon verkligen tänkt sälja den nu, lät inte så tidigare, men det är verkligen dags hur som helst att vi äntligen får tag på något. Det är ju bara så jäkla förbaskat svårt, med den bortskämda norrbottniska bakgrund man har. 40 kvm utan balkong = 1 500 000 talar ju sitt egna språk. Men skam den som ger sig...

Var ju förresten och klippte mig i fredags... Gick det bra??!?!

Nej, inte direkt. Hade bokat tid på internet hos en som verkade vara bra och hade minst tider kvar att boka, vilket brukar vara ett bra tecken. Och salongen har jag beställt grejer från förr och de har alltid vara supertrevliga och bra. De står för kvalitet, är på utbildningar varje år och allt sånt där som man vill att de ska. Hursomhelst, dagen innan fick jag ett påminnelse-sms från hon jag bokat hos, så allt verkade vara frid och fröjd. MEN timmen innan fick jag ett till sms där det stod ett annat namn. Ett av de namnen som typ alltid hade lediga tider, och lät lite mysko. Tänkte att det säkert bara blivit nåt fel, men jag anade ändå lite ugglor i mossen. När jag kom dit "anföll" tjejen bakom disken mig (såg inte ut som hon jag bokat hos, utan som en praktikant typ) och betedde sig som att det var hon som skulle klippa mig. Trodde inte det var sant, och jag som är så himla känslig med mitt hår... Trodde att hon kanske var en assistent som bara skulle tvätta håret och sedan skulle den riktiga frisören komma. Blev halvt stum då hon undrade hur jag ville bli klippt eftersom jag fortfarande inte kunde tro att det var hon som skulle göra det. Man har ju varit med om att frisörer blivit sjuka och så förr då man bokat tider, men dom brukar ju alltid fråga om det är okej att någon annan gör det istället. Och när man dessutom bokat ett specifikt namn, då kan dom ju inte göra så tycker man. Jaja, hon slarvtvättade håret och lämnade shampoo kvar i nacken, sedan klippte hon hela håret på ca 10 minuter, blåste det lika länge (utan värmeskydd och slet och drog). Så jag fick en ordentlig föning i alla fall, trots att det stod att det bara var en lätt föning, men det var ju inte riktigt därför jag gick dit. Gah! När hon sedan skulle klippa luggen stod hon och funderade lite innan vilken sax hon skulle ta (!) och klippte sedan med en urtunnings i ett håll som jag som "amatörklippare" aldrig skulle komma på att rikta den. Bakifrån/uppifrån istället för framifrån. Så en hel del blev kortare bakåt än framåt, precis den del jag sa att jag gärna ville behålla lite av. Hela hon var supermysko, jag försökte föra en normal liten konversation med henne men fick så korta svar att jag tänkte att det nog var bäst att vara tyst så hon fick koncentrera sig på saxen. Gick därifrån totalt 30 minuter senare sjuuuukt besviken, knappt klippt, med felklippt lugg och mer frizz än vad jag hade innan, med ett mål i sikte: att ta sig hem och klippa till det som gick. Som tur var kostade det i alla fall mindre än vad det skulle ha gjort, men jag lär ju måsta klippa igen om typ en månad eller två. Fast definitivt inte där!!! Saknar supertrevliga Elisabeth på Salong 44 i Umeå, där man alltid var nöjd och fick tips på bra produkter. 


Before: I julas med en sjukt snygg gådiis-tjej :)


       
After: (Efter tillklippning och plattning hemma) Smile, though your heart is breaking...


Nej, nu måste jag ta itu med lägenhetandet och middagandet.

Ha det så trevligt!